frikadellen

Nu undrar jag bara var min IKEA-katalog är.

Kategori: Allmänt

Äntligen kom de. Röstkorten.

Det var då i grevens tid. Det var nära att det gick riktigt illa.




Frikadellens personnummer verkar fortfarande existera.

Eureka!

Kategori: Allmänt

En hjälpsam kommentar kom mig tillhanda.




Kan det vara sant? Kan det vara så att en så liten puttifjuttig detalj är roten till mitt elände?

Det var sant.

Meine damen unt herren.

Mitt alcatras-lösenord är intakt. Vad som drog ned järngallret för yours truly var den lilla detaljen som rörde det faktum att hotmail numera även existerar som svensk domän.

En liten heads up hade inte suttit fel. Typ.

Vill ni kontakta mig, en gång för alla, så gör ni det på frikadellen@hotmail.se

För jössenamn, kontakta mig! Jag har gått genom eld och vatten för att göra detta möjligt!

Ny e-mail.

Kategori: Allmänt

Jag tröttnade på mina egna inbrottsförsök. Jag som var så glad att "Frikadellen" var ledigt. Suck. Nu är den e-posten inget annat än en tom burk som ingen tittar i.

Den som vill kontakta mig, vad det än må vara, når mig numera på:

frikadellen.blogg@hotmail.com



Jag kommer inom kort presentera en ny e-postadress.

Kategori: Allmänt


För ett par dagar sedan skapade jag en e-postadress särskilt för bloggen och de ärenden som skulle kunna röra bloggeriet.

-Ujujuj nu blir det en e-postadress i offentligheten, tänkte jag. Den kommer folk nog försöka knäcka var och varannan minut.

Så därför skapade jag ett riktigt avancerat lösenord. Ett lösenord med stora och små bokstäver högt och lågt. Siffror och tecken om vartannat.

Jag skapade ett så in i bomben välfungerande lösenord att jag inte ens själv kommer in på mailen.

Och nej, jag angav ingen alternativ e-postadress att skicka återställning av lösenord till.

Så jobbar jag.


Arga tanten går snart medieval on their asses.

Kategori: Allmänt

I samma stund som jag blev en cykelburen Göteborgare vaknade en liten arg tant i mitt inre.
När jag plöjer fram på cykelvägarna irriterar jag mig något kopiöst över alla dessa fotgängare som helt utan susning om trafikregler traskar rakt ut, utan att se sig för, och gärna mitt i cykelbanan fast gångbanan är precis brevid.

Den lilla arga tanten i mig bemötte detta inledningsvis med att pingla, tvärbromsa och med tydlig min visa sin irritation. Den lilla arga tanten fortsatte ett par dagar senare med att pingla ilsket på klockan och fräsa åt folk att kliva ur cykelbanan.

Idag var metamorphosen till den arga tantens skepnad fullständig. Den arga lilla tanten pinglade, bromsade och skällde ut ett gäng unga flickor som i bredd blockerade cykelbanan. Med full halls förklarade den lilla ilskna tant jag förvandlats till, att bara urbotat debila personer promenerar mitt i cykelbanan.

Nu är den ilskna lilla tanten sugen på att fullända det hela med en insändare.



Det här är min grannes pimpade cykel. Grannen tycker nog också det är jobbigt med fotgängare i cykelbanan.

Frikadellen svarar.

Kategori: Allmänt

Emilythestrange ställde två frågor:

"varför lovade du det?"

Löftet om att aldrig hålla frågestund skrevs fullkomligt i affekt. Jag hade under en period blivit utsatt för flertalet nedskitningar i kommentarsfältet som riktigt hade tröttat ut mig. Det mest tröttsamma som finns är folk som bara försöker ragga besökare, helt utan finess och i enorma kvantiteter. Förutom ”hej, haft en bra dag? Titta gärna in på min blogg.” eller ”Fin blogg, allt bra med dig?” så finns det kommenterarna som försöker marknadsföra "spännande" events i sina bloggar. Ibland skriver de en liten teaser om vad deras senaste inlägg handlar om för att bygga upp hungersafterna och behovet att frenetiskt klicka sig in. Andra tipsar om tävlingar där man kan vinna en länkning. Några bönar och ber om att man ska rösta på deras egendesignade sko eller bikini. En ytterligare grupp tipsar om frågestund i deras blogg. Det sistnämnda upplevde jag som mest meningslöst av allt. Hela konceptet av alla dessa innehållslösa kommentarer stod mig upp i halsen, vilket inspirerade mig till flera punkter på listan av högtidliga löften.

Nu blev det en frågestund ändå. I listan lovade jag att endast om jag blev lika stor som Egoina skulle jag ha en frågestund. Jag är inte Egoina-stor. Alltså är löftet brutet. Jag ska göra mitt bästa att återfå ert förtroende.


"och en fråga till då: hur kommer det sig att du började blogga?"
Jag började blogga under senhösten 2008. Det hela skedde helt utan fingertoppskänsla och var mest en ganska klumig och fumlig historia. Jag visste ingenting om bloggar, eller vad jag skulle skriva om heller för den delen. Det enda jag visste var att jag tyckte om att skriva och alltid har gjort. På något sätt ville jag kanalisera detta och startade således en blogg. Ganska omgående upptäckte jag att bloggandet var j-ä-t-t-e-j-o-b-b-i-g-t. Herregud! Man skulle ju skriva varje dag! Jag aspirerade dessutom, extremt naivt förvisso, på att skriva inlägg med någon typ av djup! Jag skulle minsann prata feminism och miljöförstöring varvat med tips om kläder och mat. Åh-hå-hå så spännande det skulle vara att läsa vad Frikadellen skrev. Jag tröttnade ganska snabbt på mig själv och hela projektet föll i dvala.


I våras hamnade jag via en bekants blogg på Spiderchicks blogg. Jag blev fast inom loppet av en nanosekund. Jag försummade under en veckas tid såväl pojkvän som andra åtaganden i livet, för att sträckläsa mig igenom hela Spiderchick-bloggen, samt även de fragment av Crazypill-bloggen som jag lyckades googla mig fram till. Hungern på att läsa mer hetsade mig att leta mig fram till liknande bloggar och ganska snabbt konsumerade jag en massiv uppsättning bloggar. Jag kan jag med, började en liten röst i mig ropa. Jag vill jag med, ylade den lilla rösten. Och så väckte jag Frikadellen-bloggen till liv igen. De allra tidigaste inläggen finns här och jag kommer aldrig ta bort dem. Det känns viktigt för mig att allt jag skrivit, även det som jag är mindre nöjd med, finns kvar. Jag har under en tid experimenterat mig fram till en form och stil som passar mig, och det känns öppet och ärligt att arkivet finns kvar för vem som helst att följa med på resan. Första inlägget på omstarten av Frikadellen här.


Myaraq ställde en hel drös frågor:


Vad tänkte du om Grönland innan du träffade mig?
Först och främst tänkte jag på det balla att Grönland heter just Grönland. Har läst att det var en spännande dansk Vikingafarbror som ville att andra Vikingafarbröder och tanter med små Vikingabarn, Vikingakor, Vikingahundar (osv) skulle ta sitt pick och pack och paddla iväg mot den käcka kolonin där uppe i norr som just blivit grundad. För att riktigt belysa platsens förträfflighet marknadsförde Vikingafarbrorn det nya landet genom att kalla det för just Grönland.
-Åh grönt är skönt, tänkte de andra danska Vikingarna och så gav de sig iväg. Till en plats som inte alls var grön. (soooooo funny!)

Det var det första jag tänkte på vad gäller Grönland innan jag träffade dig. Nu kan jag så mycket om Grönland att de snart kommer att kalla in mig i TV-sofforna när de behöver en expertkommentar på något ämne som rör Grönland. (jag kan exempelvis förtälja historien ovan)

Ska vi fika snart igen?
Jag fetgillar att du passar på att använda detta medie för att föreslå en ny dejt, trots att du har min mejl, min facebook, min msn, mitt telnr.

KLART vi ska fika igen.

Vad är det mest troliga att du utbrister när du har slagit i tån och det gör förgjordat ont?
Troligtvis en radda mindre kreativa ord som anspelar på könsdelar och onda makter.

Brukar du bädda sängen?
Faktiskt.

Guld/silver?
Tala är silver, tiga är guld. Jag är en riktigt sladdertacka, så med andra ord är det så KLART silver som gäller.

Kan du sticka en tubhalsduk?
Det kan jag säkert. Ska bara ta reda på vad en tubhalsduk är.

Kan du gå i högklackat utan att se ut som du har bajsat ner dig?
Faktiskt. Jag var pytteliten fram tills jag typ fyllde sexton. Därför kompenserade jag det hela med lite extra hjälp i BH:n, några kilon smink samt ett par skyhöga platåisar. Minns nu kära läsare, att jag var tonåring när buffaloskorna var som allra hippast. Jag tränade därför tidigt in förmågan att balansera i onaturliga skor och skulle nog vilja klassa mig själv som en klackströvare av förstaklassig kvalitet.



Buffaloskor var heta 1998 när Frikadellen var 14 år. Bildkälla.

Vad är du mest rädd för?
Jag är mest rädd för att något ska hända någon jag älskar. Det är min största skräck i livet. Jag blir ALLTID orolig om någon inte svarar i telefon när jag ringer.

Senaste skivan du köpte?
Senaste skivan jag köpte var för tre år sedan. Det var TTC (en fransk hiphopgrupp). Och jag beställde den över nätet. 90-tal meets 2000-tal.

Mia ställde oxå en hög frågor:

Ska vi fika?
Klart vi ska fika!

Och så undrar jag hur du tänker kring politik. Vad röstar du på? Hur ser du på rösträtt?
Nu blev det allvar jädrar-i-mig. Jag har en förhållandevis klar uppfattning om hur jag ska rösta. Det var inte självklart från början och jag har bytt parti vid varje val. Och detta val jag har gjort har varit i kompromiss med andra hjärtfrågor där jag helt enkelt har fått bestämma mig för vilka frågor jag ser som mest bestydelsefulla.

Det finns både självklara och icke-självklara svar på hur man ser på rösträtt. Den skall finnas där. Detta är självklart. Den fungerar som en garant för att medborgare i ett land ska kunna ge sitt godkännande för en politik eller välja bort en politik som man är missnöjd med (förutsatt att valet sker utan hot om repressalier för den som röstar "fel", att rösterna räknas av en oberoende valmyndighet och att valresultatet respekteras). Däremot tycker jag att det är synd om man som medborgare i ett land begränsar sitt deltagande till att bara vara utnyttjande av rösträtten. Fyra långa år passerar mellan varje val och under denna tid hinner massa hända. Man behöver inte gå med i något politiskt parti, man kan engagera sig på annat vis. Demonstrera, skriv insändare, bli aktiv i en lokal fråga. Varför inte något så enkelt som föräldrarföreningen? Tänk på miljön, inte bara när du röstar utan även när du konsumerar, i ditt val av bil, eller i valet mellan bil och buss.

Nu var det lite allvar för en stund, så här i valtider. Förtrösta icke meine läsare. Snart ska jag bli larvig igen.

En anonym frågeställare (starka indicier pekar i Fröken Taks riktning) ställde följande fråga:

Har du sedan du varit liten fantiserat hur ditt bröllop ska se ut? Tror du att du kommer att bli en bridezilla som ringer upp gästerna kvällen innan och talar om för dem vilka håruppsättningar de ska ha för att du vill att allt ska bli perfekt?


Svaret är nej. När jag var liten hävdade jag bestämt att jag inte ville gifta mig. Det är först på äldre dagar som vänster ringfinger har börjat klia. Jag har en tanke om att ha ett bohembröllop någon gång. Min klänning ska vara fyndad i någon Second Hand-butik. Festen ska vara utomhus. Det ska vara knytis och alla ska ha med sig picknickkorgar. På kvällen sätter vi upp ett partytält med musikanläggning och där ska alla dansa sommarnatten igenom.

Eller så förvandlas jag till en Bridezilla under planeringens gång och ändrar om Second Hand-klänningen till specialdesignad 30 000-kronorsklänning, tältet blir en Herrgård och knytisen blir en högtravande femrättersmiddag. Den som lever får se.
 
Fröken Tak frågade definitivt:
Om du går tillbaka 10 år i tiden, hur föreställde du dig att ditt liv skulle se ut i dag? Vad är skillnaderna till hur det faktiskt blev?

För tio år sedan var jag sexton år. För exakt tio år sedan började jag på Svenska Balettskolan i Stockholm. Jag lämnade mina stackars oroliga föräldrar i Göteborg och bestämde mig för att jag skulle bli prima ballerina. Jag var tämligen övertygad att jag skulle bli, om inte dansare, så någonting arty. Jag hade funderingar kring att kanske försöka mig på teater om dansen inte bar sig. Att jag skulle stå på en scen var jag defenitivt övertygad om. Att det inte blev så är jag idag nöjd med. Jag lade ned projektet efter hand, då jag nådde självinsikt och förstod att jag inte var av rätt material för att satsa så helhjärtat på en endaste dröm. Jag ville ju så mycket annat också. Jag ville resa, jag ville plugga, jag ville lära mig språk och massa annat som jag hade varit tvungen att välja bort om jag hade fortsatt med dansen. Idag har jag gjort precis allt det där som jag som sextonåring trodde att jag skulle behöva välja bort för att bli dansare.

Linda ursäktar sig när hon frågar:
Okej, det här är en jätteviktig fråga (mest för att jag är jättenyfiken på såna lite halvdumma saker), men vilken är din favoritlåt just nu?

Just nu är min favoritlåt River Deep, Mountain High med Tina Turner. Jag är inne i en oldies-period. Bli inte oroade för mig, jag är på bättringsvägen. Förra veckan lyssnade jag på Jacques Brël, Roy Orbinson och Paul Anka hela dagarna. Jag blir med andra ord bara hippare och hippare.


Ja det var allt meine vänner. Har ni orkat med att läsa hela vägen ned hit är jag både imponerad och rörd!

Tack för att ni läser!

Zumba

Kategori: Allmänt

Är precis hemkommen efter ett Zumba-pass.

Zumba är en träningsform som går ut på att man under 55 minuter ska (1) skaka loss alla inre organ i kroppen, (2)kasta runt dem huller om buller, för att slutligen (3) skaka tillbaka dem på plats.



Zumba. Ett modernt sätt att jiggla bort fettet. Bildkälla.

Det blir en "Frikadellen svarar" imorgon eftermiddag. Håll ut ni (2 hittills) ivriga frågeställare.

Fråga Frikadellen.

Kategori: Allmänt

För ett tag sedan gjorde jag en lista över ting som jag högtidligt lovade att som bloggare aldrig befatta mig med. Bland annat lovade jag att jag aldrig skulle ha frågestund.

Jag kommer nu att bryta detta löfte.

Istället klickar jag bort repet och släpper fram den fördämning av frågor som torde hopat sig i era huvuden. Vem är den där Frikadellen egentligen? Nu är det fritt fram att fråga.



Ni frågar. Jag svarar.

Dagen som förflöt.

Kategori: Allmänt

Jag kände mig så sjukt on-top-of-my game och så ON FIRE på Saron idag. Ojojoj... har jag fyndat? OM JAG HAR! Jag hittade tre Ittala-ljuslyktor för 8kr och tre Rörstrands-tallrikar för trettio riksdaler!


My upplever skålar av detta slag som hämmande.

Som om jag inte hade nog röta, så trillade jag och Myaraq efter avslutat second-handande på en grönsaksaffär som sålde svenska kantareller i drivor för knappt några pengar alls. Fast beslutna att införskaffandet av svampskörden inte skulle upplevas som fusk bara för att svamparna var köpta, letade vi i högen med ett fokus av sällan skådat slag, efter de allra finaste små guldgula kantarellerna.

Dessutom kan vi utan att ljuga tala om att vi faktiskt plockat våra kantareller alldeles själva.




Frikadellen plockar kantareller.

Men om man blandar dem då?

Kategori: Allmänt

Frikadellen i konflikt mellan två goda ting.

Uppe med tuppen

Kategori: Allmänt

Nu är klockan bra tidigt på en lördagsmorgon. Ändå är Frikadellen uppe och snurrar.

-HERRE MIN GET, säger ni, HAR HON GÅTT OCH BLIVIT GALEN?

Jag det kan man fråga sig. Men nej. Denna tidiga timme beror på att jag kvart i tio ska stå utanför Saronkyrkans loppis. De öppnar tio men man måste vara där i god tid för att ställa sig i kö vid entrén! De bästa grejorna ryker omgående, så det gäller att ha spetsat armbågarna!

Här kommer Frikadellen, redo att köra över vilken stridsredo tant som helst. Nu ska fyndas!

Vad som spännande är, det är att med på färden följer ingen mindre än Myaraq! Det blir nog coolast av allt.



Igår var det fredagsmyyys. Idag är Frikadellen tung i huvudet. Men det ska inte hindra henne!

Sir Mix A Lot ringde och ville ha sin ordbok tillbaka.

Kategori: Allmänt

Käcka storasysterns 1-åriga dotter har fått nya dojor. Ett par helt vanliga barnskor.

Som bara råkade ha norra Europas mest spejsade beskrivning.



Samt möjligen ett en smula olämpligt språkbruk?

Helt OK så länge jag slipper betala TV-licens.

Kategori: Allmänt

Det verkar som röstkorten har dumpit ned i brevinkastet hos var och varannan Svensson. Hos alla andra ungefär, utom hemma hos mig.

Dessutom verkar det som IKEA-katalogen letat sig till alla svenska hem utom just mitt.

Detta luktar såklart komplott lång väg. Jag misstänker att min identitet av misstag (eller avsiktligt?) har raderats och att jag kommer behöva leva mitt liv som en skugga i samhället. Kombinationen som utgör mitt personnummer kommer på sin höjd kunna identifieras som en icke vinstgivande lottorad.

Jag kommer vanka längs landsvägarna från by till by som fredlös. Tiggandes efter åtminstone en barmhärtig kopp soppa.

Eller hur det nu blir.

Sjukt irriterad är jag över att IKEA-katalogen inte kommit i alla fall.




Frikadellen på Liseberg. Ännu ovetandes om den mörka framtid som väntar henne.

Nått hände.

Kategori: Allmänt

 Plötsligt hade något hänt på min besöksstatistik.



1. Frikadellen en vanlig trök-dag.

2. Frikadellen idag!

Något hade hänt.

Det visade sig att fina Avenymamman hade länkat!

Och så fina ord jag fick sen. Jag blev då både högröd i ansiktet och började skruva generat på mig i soffan.



Denna bild är en hyllning till dig Avenymamma. Ty det var av inspiration från dig jag köpte hatten.

En Award

Kategori: Allmänt

Söta konstnärliga Angelica gav mig en award. Tack fina du!

Blogg-världen går ofta ut på att man ska smutskasta andra, gärna andra bloggare. Man ska överösta varandra med spydigheter för att både framhäva sig själv, förlöjliga den andre samt även med lite flax lyckas såra den andres känslor på riktigt.

Sen finns det en annan trend i bloggandet. Istället för att skrika och bråka finns det en fantastisk skara bloggare som istället läser, uppskattar och lever sig in i varandras bloggar. Man bryr sig om, stöttar och peppar. Jag har i mitt bloggande stött på flera sådana. Fina Angelica, som dessutom är en fantastiskt duktig konstnär, är en sådan.

Jag tar tacksamt emot min award. Jag tar dessutom uppdraget awarden för mig sig på allvar.



När man får denna ska man kopiera av bilden och lägga den på sin blogg, länka till den bloggare som man fått awarden av, skriva 7 intressanta saker om sig själv och skicka vidare till 7 andra bloggare.

Jag ger min award till sju bloggare som på olika sätt har peppat och stöttat mig eller andra i bloggandet!

Fröken Tak, Sophia, Anne, Myaraq, Pannkakan, Mia och Karin.

7 intressanta saker om mig? Detta förutsätter att det finns 7 intressanta saker vad gäller mig över huvudtaget!
Det blir 7 saker som ni kanske inte visste om mig istället! 

1. Jag har dansat klassisk balett i tolv(!) år. Tanken var att jag skulle bli ballerina på riktigt. Jag flyttade till och med till Stockholm när jag var blott sexton år för att gå på Kungliga Svenska Balettskolan (det kungliga är väldigt viktigt för att pålysa märkvärdighet). Ändå har jag haft på mig tutu (utstående balettkjol) endast EN gång.

2. Jag skrev 1.5 den enda gången jag gjort högskoleprovet. Jag fick 91 poäng. Gränsen till 1.6 gick vid 92 poäng. Alltså säger jag när folk frågar att jag skrev 1.6.

3. När vi ändå är igång och outar Frikadellikanska lögner kan jag hiva fram ännu en. Här kommer dock en lögn som visade sig vara sanning. Jag har länge sagt till folk att jag är 167cm lång men innerst inne trott att jag bara är 165cm. Dock visade det sig i våras att jag talat sanning hela tiden. En paragrafryttare på passmyndigheten ville mäta mig trots mina egna tämligen säkra antaganden om min egen längd. I strumplästen, med precisa mätinstrument konstaterades att jag faktiskt vuxit två hela centimeter sedan senaste gången jag mätte mig. Jag har med andra ord vuxit på gamle dagar. Numera säger jag till folk att jag är 169 cm lång.

4. Katten Sigrid som ni läsare vid flera tillfällen har stiftat bekantskap med har jag haft sedan jag var nio år gammal. Hon är alltså 17 år gammal! Båda framtänder är avbrutna, öronen är perforerade och ärriga från slagsmål genom tiderna, hon har en skada på hornhinnan och missbedömmer ofta avstånd. Den gråa pälsen är full av vita åldershår. Hon spenderar förnöjt sin ålderdom med att sova på små utrymmen, krafsa i lådan och tigga mat. Kastar man en boll mot henne blir hon rädd och springer åt andra hållet.

5. När jag var liten ville jag bli ballerina, skridskoåkare, försvarsadvokat eller skolfröken. Tankarna om att bli försvarsadvokat kan eventuellt vara efter instruktioner från min far.

6. På tal om min far och hans inflytande över mig, så gick jag i andra klass till skolmaskeraden utklädd till byråkrat. Jag hade finbyxor och skjorta. Pappa lånade ut portfölj och slips till mig. Samt ett par slipade glasögon som pappa inte använde längre. Jag var efter dagens slut mycket nöjd med min outfit, men med lätt huvudvärk och yrhet. Kan eventuellt ha hängt ihop med glasögonen.

7. På tal om pappa och maskerad. I lekis gick jag till en maskerad utklädd till Madonna. Käcka storasystern hade lockat håret på mig (tänk Madonna i Vougevideon), målat dit en mousche samt gjort min sminkning. Mamma lånade ut en korsett (!) och pappa lånade ut ett par strumpor som jag stoppade i BH:n. Sex år gammal knatade jag iväg till lekis och uppträdde inför kamraterna med låten "Express yourself". Det hela blev en sådan succé att jag fick göra ett extranummer i lekaparken senare på eftermiddagen.

(Bonus till sjuan. Förra året gick jag och mamma på Madonna-konsert på Ullevi. Även då var jag utklädd till Madonna. Det var Madonna a la sent 80-tal med lockat hår, mouche, tyllkjol och gympaskor. Jag är övertygad att hon såg mig från scenen och tyckte jag var rätt tuff)

Aftonbabblet

Kategori: Allmänt

Minns ni tidningen "en ding ding värld?" Den där toktidningen där man kunde läsa historier om babyn med tre hjärtan, huset som blödde (blodgruppen var O), den tatuerade bebisen, kvinnan vars speglar sprack när hon tittade på sig själv i dem (i reportaget beskrevs det att hon fick sminka sig medhjälp av spegelbilden i brödrosten) eller den magiska telefonen som man kunde ringa till döda släktingar med.

Den är tillbaka. Fast den heter Aftonbladet.

Tak har hittat hem.

Kategori: Allmänt

Fröken Tak har impulshandlat en tämligen dyr väsk-historia idag.
Jag vet minsann vad hon är för en love 'em and leave 'em-typ när det kommer till kläder och frustade ointresserat till över vad som verkade endast vara en i en lång rad av erövringar.
Det visade sig vara en riktigt exklusiv väsk-flamma Tak satt tänderna i denna gång. Tydligen visade prislappen  på 4800 riksdaler.

Jag repeterar. Fyra Åtta Noll Noll. Kr. Inte Zimbabwesiska dollar. Kronor.

Tak bedyrade att det egentligen var en fantastisk investering. Denna väska är av oerhört god kvalitet intygade hon.
-Jag kommer kunna ha den i 20 år framåt!
-Mmmmm... nog att du kommer ha den 20 framåt, muttrade jag cyniskt.

Men. Kanske är det allvar den här gången? Kanske har det klickat till i Taks hjärta på riktigt?
För en stund sen skickade Tak en bild på väskan per mobil-telefoni. "Denna kärlek är för evigt" löd texten.

Strax därpå följde SMS nummer 2. "Jag skrev en dikt till min väska. Vill du höra?"

(jag hann aldrig svara på detta meddelande innan sms 3 kom.)

"Den här gången är förevigt. Den här gången känns allt rätt.
Nu ska vi två växa tillsammans. Vi två ska bli ett.
Genom alla dessa år ska vi vandra, du mot min axel ska vila.
Vi ler mot varandra och allt känns så rätt.
När du blir nött och sliten, då känner jag mig liten.
Men slitage från alla dessa år är ändå rätt på alla sätt."

Jag börjar våga tro att Tak äntligen har hittat hem. Alla dessa år av meningslösa tillfälliga väskepisoder kanske är slut för gott. Kanske är detta början på en era av ett tryggt, stadigt liv med en väska där den fasta klippan i stormen blir viktigare än de tillfälliga extaser och sensationer som billiga tygväskor från H&M ger.

Tak. Jag är stolt över dig.

FRIKADELLEN RÄTTAR.

Tak ringer ilsket upp.

-Du är som Aftonbladet, fräser hon, du kollar inte fakta innan du publicerar! Den kostade inte 4800. Den kostade 4999!

Bara att göra om och göra rätt.

Det är aldrig försent för ett tonårsuppror.

Kategori: Allmänt

Att hålla på och länka hit och dit på bloggen är rätt boooooring och skall göras med eftertänksamhet och varsamhet.

Jag har tänkt noga efter och lägger med varsamhet upp denna länk.

Jag rekommenderar att du låter bli att klicka om INTE vill skratta okontrollerat. (du kanske smygläser bloggar under ett allvarligt möte t.ex.)

Note to self: Köp nytt kaffe.

Kategori: Allmänt



Om man ser det från den positiva sidan kan man tänka att:

a) Jag behövde dammsuga. Nu fick jag ändan ur vagnen.

b) Kaffelukt gör att hemmet känns mer hemtrevligt.

Broiler-Frikadellen

Kategori: Allmänt

Imorse gymmade jag. Före jobbet. Jag var på jobbet klockan nio.

Alltså var jag på gymmet klockan 07.15

Jag gjorde allt sånt man gör på gymmet. Springer på band, drar i maskiner och andas på mysko sätt när man tar i lite extra.

Fast jag gjorde det mellan 07.15 och 08.15.

Jag gick upp en timme tidigare för att göra detta.

Jag väntar spänt på applåder, dunkningar i ryggen och allmän beundran.

Eventuellt även en medalj.


Sagan om ringen

Kategori: Allmänt

Igår tittade vi på Sagan om ringen på TV.

Nu har vi visserligen alla filmerna på DVD. Men det är något hisnande läskigt life-on-the-edge att gå tvärt emot alla konventioner och titta ändå.

Plus att känslan som reklampauser och en trea längst upp i högra hörnet ger aldrig går att återskapa i DVD.

Shutter Island mätt i maskor.

Kategori: Allmänt

Jag såg Shutter Island igår. Jäklars vilken nagelbitare.

När jag tittar på såna där super-duper-spännande thrillers kan jag inte hjälpa att det spännande snabbt blir outhärdligt. Jag övergår från att vänta med entusiasm på upplösningen till att helst av allt vilja snabbspola mig igenom det hela. Bara för att få veta hur det slutar. 

Jag vrider mig och åmar mig som en mask i soffan i vanmakt över att inte veta vad som ska hända. Jag suckar, stönar och kommenterar högt hur frustrerad jag är över filmens plötsliga vändningar.

Igår höll jag knappt på att stå ut. För att kunna hålla mig vid mina sinnens fulla bruk började jag sticka varje gång spänningstermometern steg över mina toleransnivåer.

Jag kan därför härmed med vetenskaplig exakthet redogöra för precis hur många olidliga spänningsmoment denna Scorsese-rulle innehöll.




Shutter Islands spänningshalt = 50 maskor, 8 rader.

Ps. Det spännande tygstycket i bakgrunden är mitt nattlinne. Nu vet ni det.

WWII på facebook

Kategori: Allmänt

En sammanfattning av WWII.

Alldeles galet briljant.

Jag rekommenderar ett klick!

Kan man få välja att slippa?

Kategori: Allmänt


För att sammanfatta.

Kategori: Allmänt

Jag och lilla Grönlänningen kom på massa saker idag.

Några axplock.

* Vi hade båda sminkat oss för varandras skull.

* Det sprang omkring en massa Sats-människor på stan idag. Detta gjorde oss båda olustiga.

* Vi var båda nördar som tonåringar. Myaraq förordade medalj till alla som lyckats ta sig ut ur tonåren levande. Jag höll med.

* Livet kan vara för jävla asjobbigt ibland. Men små vackra ting hittas i det allra mörkaste, och oftast hittas detta hos fina människor omkring oss.

* Vi tycker att Göteborgs lokaltrafiks nya biljettsystem är retardo.



Blogg-dejt med Myaraq!

Kategori: Allmänt

Idag fick jag äntligen träffa henne. Myaraq!

När folk har bloggdejtat så är den genomgående kommentaren ofta "hon var ännu sötare i verkligheten", som om det var det viktigaste.

-"Pjuh! Hon var söt! Skönt liksom, då slipper jag oroa mig mer!"

Nä ni. Myaraq var sprallig, smart och framför allt rolig, precis som i bloggen, fast ännu mer! Jag har haft en fantastiskt trevlig eftermiddag av både skratt och tårar.

Och ni... hon är supersöt i verkligheten. 







Myaraq uppmärksammade att jag hade tagit på mig mina nya kläder till hennes ära.
 

Blogg-dejt

Kategori: Allmänt

Nu är jag på språng att träffa en alldeles eminent medbloggerska.

Håll i hatten. I afton får ni veta vem.

fRiKaDeLlEn modebloggsdebuterar

Kategori: Allmänt

Jäpp.

Anne kommenderade strängt fram en redogrörelse för exakt VAD jag hade fyndat igår. Mina medbloggares vilja är givetvis min lag och därför...

*trumvirvel*

... följer här Frikadellens debut som modebloggare!

Jag inhandlade igår:

En flanelskjorta.




Notera hur proffsigt jag redigerar mina bilder i paint. 

En tröja.



Samt ett par jeans.



Freeeeezigt värre.

Ängsligt trendig.

Kategori: Allmänt

Idag har jag handlat på second hand.

-Åhåhåhå... kluckar ni. Fyndat trend för en spottstyver minsann?

-Fyndat, ja. Trend, oh yeah. Spottstyver? Skulle inte tro det
, svarar jag.

Jag har snarare lagt mer på mina nyinköpta plagg än vad de var värda i nyskick. Gentrifiering av second hand tror jag termen är.

Men nu är jag i alla fall precis lika unikt trendig som alla andra. Pjuh!



...och luktar lite funky.

Åskvärme

Kategori: Allmänt

Igår låg en ondsint åskvärme över Göteborg. Svetten lackade mot pannan. Fötterna svullnade. Fingrarna svullnade. När hela jag var som allra mest svullen bestämde jag för att ta på mig en ring.

Dålig tajming kanske.

Den fastnade på väg ned. Jag tar av mig fanskapet tänkte jag.

Det gick inte heller. Den gick varken upp eller ned så att säga.

Beröm mig gärna för att jag trots min tilltagande blånad ändå tänkte blogg och plockade fram kameran.



Vad dumt det blev.

En mördares bekännelse.

Kategori: Allmänt

Jag har länge bedrivit en kamp. Mot de som invaderar mitt hem. Kväll efter kväll.

Pappa Långben-arna (tips på korrekt pluralis-form någon)

Tröttsamt har jag var afton fått öppna fönstret på vid gavel för att jaga ut dem. Ibland har jag inte sett dem, utan hittat deras kalla lik först dagen efter i något hörn. Utled på deras aldrig sinande intrång mot sin egna troliga död har jag plockat upp dem i hushållspapper och spolat ned dem, en efter en.

Men denna leda ursäktar inte det kallsinniga mord jag gjorde mig skyldig till idag. Lustigt hur ett ögonblick av besinningslöshet kan sätta outplånliga spår i tiden. Hur en oskyldig Pappa Långben, som till följd av dåligt omdöme förvillat sig in i min bostad så kallsinnigt kunde utplånas av en så mycket mäktigare varelse än den själv.

Ja nog gråter Mamma Långben och minstingarna Långben där hemma vid spiselvrån, väntandes och längtandes efter en Pappa L som aldrig mer ska surra hem.

Allt på grund av en uttröttad människovarelse som istället för att ännu en gång jaga ut den lilla varelsen genom fönstret, utan tillstymelse till medkänsla plockade upp...

...dammsugaren.

Swosch sa det.

Det skedde inom loppet av en sekund, men är för evigt oåterkallerligt.

Pappa Långben. Mäj Ju Räst In Pis.

Inte får jag ligga på tvärsen i dubbelsängen längre heller.

Kategori: Allmänt

Nu är karln hemma från sin alldeles för långa arbetsinsats på annan ort. Mina gräsänkedagar är över för en tid framöver.

Sjukt opraktiskt. Var ska jag nu förvara tvätten och gitarren?



Fredagen den 13:e

Kategori: Allmänt

Denna morgon vaknade jag med nackspärr.



Och en begynnande dubbelhaka.

Gästerna kommer först

Kategori: Allmänt

När folk kommer hem till oss och får syn på vår gitarr frågar de allt som oftast:

 

-”Vem är det som spelar gitarr?”

 

-”Jag” säger jag lite nonchalant varpå jag råkar dra fram ett plektrum från bakom örat och river av ”House of the Rising Sun”.

 

-”Euhm” säger gästerna när jag är klar.

 

-”Ja jag vet att jag inte är så bra, jag har nyss börjat, och så har jag lärt mig själv” svarar jag.

 

-”Nej men är det sant!?” Säger gästerna nu genuint imponerade. ”Har du bara spelat några månader och har dessutom lärt dig själv och spelar så där bra?!

 

-”Jepp” säger jag.

 

Jag har i och för sig spelat i tre år samt tagit en termins gitarrkurs. Men det vore ju en party pooper att krossa mina gästers illusioner om min gitarrbegåvning. På gränsen till oartigt. Och oartig ska man inte vara.

Tre år av kärlek.

Kategori: Allmänt

Imorgon firar jag och min karl tre år av parliv. Tre fina år som höll på att aldrig bli av för att en av parterna (den manlige) en afton alldeles i början stirrade in i datorn i tre timmar. ("Tönt!" ringde jag upp nästa dag och sa. "Vi behöver inte ses mer!" "Jag tänkte vi kunde fika" svarade killen. "Okejrå!" Väste jag tillbaka hotfullt.)

Vi kommer inte kunna fira något vidare värst just imorgon eftersom karln fortfarande befinner sig på annan ort och ska göra detta tills lördag.

Helt i glömska skall dagen inte falla tyckte jag så jag ringde upp killen nyss:

-"Jag har övat in en låt till dig!" sa jag entusiastiskt..

Sen sjöng jag hela "Bara om min älskade väntar" och kompade mig själv på gitarr.

Mina gitarrfärdigheter kan sammanfattas: C, D, G, Am, EM + öppna ackord + vid sång vaila extra länge vid krångliga ackordbyten.

Jag är alltså inte ännu nästa Jimi Hendrix.


Men killen lyssnade tålmodigt låten igenom. Applåderade på slutet och berömde mig för att ha övat in den så bra.

Detta kan då inget annat vara än äkta kärlek. Dessa tre år är början på något stort.

Bloggvärlden får ursäkta

Kategori: Allmänt

Men längre inlägg än så här blir det inte när jag måste leva som att varje internetminut är min sista.

Jag och internettet är i fullt krig. Uppkopplingen leder med 200-0 eftersom jag än så länge är i fullkomlig beroendeställning. Inte så länge till dock. På lördag kommer karln min hem efter sin exil i skåne och reder upp det hela. Han får alltid till det med att installera om ngt, klippa sönder något eller bara kapa grannens nät i brist på annan lösning. I vilket fall är jag övertygad om att han får ordning på't.

Till dess är mitt varande eller icke varande helt beroende på min uppkopplings goda humör vilket har varit minst sagt vacklande senaste tiden.

Nån bild blir det inte. Skulle aldrig våga ens försöka pröva min uppkopplings redan extensivt tänjda tålamod genom att fumla med bildpubliceringen. Titta vad detta skräckvälde har gjort med mig! Jag är tacksam för minsta lilla som andra människor i normala internetrelationer tar som fullkomligt normalt och naturligt.

I fredags.

Kategori: Allmänt

Nu jäklar passar jag på att blogga för allt vad jag har då internet den senaste kvarten verkar ha varit på gott humör och tillfälligt valt att se bort från gammalt groll.

Internetleverantören råkar vara samma som min mobilleverantör. Ni vet den där som var portalen till helvetet. Så när jag i fredags ville mobilblogga från min och Sophias roadtrip till Malmö satte sig mobilen på tvären.

-"Pfff jag vet vad du är för en och vad du gjorde med min vän, det mobila internetet. Pfff."

Så livebilden från roadtripen kommer nu. Bara tre dagar senare. Som traditionell snigelpost eller papperspress om ni så vill.



Vad är det för jävla backe? Sa Sophia när vi kom till Hallandsåsen.


Frikadellen på Fejjan

Kategori: Allmänt

När modern min lägger upp bilder på sin dotter på Fejjan sparas det inte på krutet.



Så stolt hon är morsan.

Att göra slut med sitt internet.

Kategori: Allmänt

On. Off. On. Off. On-fast-aströg. Off-fast-påstår att jag är on.

Detta har varit min internetvardag ett par dagar nu.

Jag sa upp mitt internetabonnemang för att kunna ansluta till ett billigare för ett par veckor sedan. Eftersom man har uppsägningstid så sitter jag fast med min internetleverantör tills 19:e oktober.

Det kan säkert vara slumpen, men jag har aldrig haft så mycket problem med min internetuppkoppling som efter jag gjorde det där göra-slut-samtalet för ett tag sedan.

-"Jag vet att det här är jobbigt för oss båda" sa jag. "Men kontraktet löper ut först om tre månader och tills dess måste vi samarbeta och leva under samma tak. Låt oss vara vuxna och göra det bästa av saken tills dess."

-"Tala för dig själv", sa internetet tjurigt. "Det var du som valde att avsluta detta, inte jag!"

-"Shhh... vi har haft fina stunder ihop du och jag," sa jag och killade internetet under hakan. Låt oss inte spoilera minnet av dem och förstöra slutet på en fin hisoria ihop!

-"Ok då. För gamla tiders skull", sa internetet och bet ihop.

-"Bra", sa jag och log nöjt över hur jag fått min vilja igenom.

Jag börjar dock få allt fler skäl att tro att internetet inte menade det sista med själ och hjärta. För inte bara "råkar" uppkopplingen krångla när jag asbråttom behöver flytta pengar mellan konton eller skicka ett jätteviktigt mail. Dessutom har någon "råkat" byta ut sockret mot salt, ställt tillbaka tomma mjölkpaket i kylen samt bäddat säck i sängen.


Jag antar att there are no such things as happy break ups...

När frikadellen testade den där optikerns tålamod...

Kategori: Allmänt

...så krånglade mobilpubliceringen så endast en bild hängde med.

Nu bjuder jag exklusivt frikadellen-läsarna på fortsättningen av exakt hur elastiskt den där optikerns tålamod var dne där torsdagseftermiddagen...


 






Vad, va?! Jag ÄR seriös jag lovar!

Dessa dom.

Kategori: Allmänt

Allt utom räkor skriver i sin blogg om hur störigt det är med personer som besrkiver sig själv i "man".

-Nu ska man jobba. Nu ska man äta en glass. Osv.

Jag vet. Jättestörigt.

Men vad jag stör mig ännu mer, det är folk som pratar om ett diffust "dom".

Om spårvagnen har pajat. Dom har sagt att en ersättningsbuss kommer komma om 40 minuter.

Om det regnar. Dom har sagt att det ska regna mer imorgon.

Om man är pratar politik. Nu ska dom höja bensinskatten ännu mer!

Vilka är dessa diffusa dom och varför använder man sig av uttrycket?

Jag misstänker att dom-uttrycket hänger ihop med att man egentligen själv inte riktigt vet vem man pratar om.

Är "dom" västtrafik, medtrafikanter, busschafförer eller Dom Högre Makterna Som Bestämmer? Är det Dom Högre Makterna som bestämmer eller talar om vädret eller talar man möjligtvis om något stackars gäng meterologer? Är det Dom Högre Makterna som bestämmer eller är det våra politiker vi talar om?

OK. Hela inlägget ovan skriker Sur Tant Som Ondgör Sig Över Andras Språkbruk För Att Hon Inte Har Något Bättre För Sig.

Men sån e man om man e som jag.

Frikadellen testar en optikers tålamod.

Kategori: Allmänt

Skräckinjagande upplevelse

Kategori: Allmänt

Jag skrev igår att jag hade varit med om en upplevelse som traumatiserade mig.

I förrgår gjorde jag en liten sväng i den lokala mataffären.

Inne i frukt- och grönsakshörnan stod jag i godan ro och botaniserade som bland kronärtskockor, rädisor och litauiska kantareller och fantiserade ihop en makalös sallad som jag skulle svänga ihop hemma...

...när jag plötsligt ser något svart ur ögonvrån...

Något hårigt, raggigt och stort som en katt med en lång svans...

Innan synimpulserna har hunnit omvandlas och tolkas av min hjärna hör jag redan mig själv skrika.

-Åh HERRE GUD!!!! Skriker jag. (Jag blir alltid religiös när jag är rädd)

Mina medkunder i matbutiken tittar upp ur sin dvala och iakttar mig frågande. Jag drar efter andan och försöker samla mig för att formulera mig.

-Det springer en RÅTTA på golvet! Gormar jag förfärat.

Jag väntar mig en folkmassa i panisk rörelse mot utgången. Jag väntar mig skrik i högan sky. Jag väntar mig famlande efter mobilen för att ringa polisen, brandkåren, aftonbladet, sjukvårsupplysningen eller råttfångaren i Hameln!

Reaktionen från omgivningen som fäljer blir:

...Knappt ett jota!

En liten tant flinar mot mig och säger:

-Såg du hur stor den var?

En annan dam mumlar:

-Ja de är inte så söta de där.

En kille böjer sig fram och väser:

-Dô ska inte oroa daj, anticimex e här snabbare än bängen vettu.

Personalen rusade visserligen mot platsen, men i övrigt var det som om ett litet odjur ur kloaken aldrig visat sig. Jag kände mig som jag var i ett crazy land där jag var den enda friska, eller jag såg syner i en egen värld ej synlig för andra.

I ett sista desperat försök försökte jag få kontakt med en kille.

-Såg du råttan? Sa jag.

-What? Sa killen. I'm dutch!

-Did you seeeeee the raaaat? Översatte jag.

-Yesh yesh I shaw it, sa killen och flinade. Sen fortsatte han plocka grönsaker från disken under vilken råttan sprungit.

Och. Så. Gjorde. Alla. Andra. Också.

Fastän odjuret hade sprungit kors och tvärs över golvet fortsatte folk plocka från diskarna! Damen som inte tyckte att råttor var så söta försäkrade mig om att det nog "inte var någon fara."

Jag var verkligen i crazy land. Var det ingen annan än jag som fick syner av galna råttor som dansade genom gångarna och över alla matdisker när affären är stängd?

Förvirrad av den uppenbara galenskapen i affären gick jag hela vägen mot kassan innan jag fattade mod och gick (med viss skräck) tillbaka för att göra mig av med de råttförgiftade grönsakerna.

Jag berättade om upplevelsen för en kollega dagen efter. Hon hade tydligen sett en råtta i exakt samma mataffär 20 år tidigare.

Så med denna långvariga tradition i vetskap har jag nu valt att i fortsättningen besöka en annan mataffär.




Civil-kurage

Kategori: Allmänt

En liten tanta vaggade fram och tillbaka längs med bangatan och plockade skräp.

Det var en helt vanlig liten gumma som hade bestämt sig för att NU FÅR DET VARA NOG MED NEDSKRÄPNING!

-Åh vilken fantastisk civil-kurage, sa jag. Tack så mycket för att det finns personer som du!

-Åh ho ho en blir så trött på allt skräp, skrockade gumman. Men det är tur att jag inte alltid ser det annars hade jag aldrig gjort något annat!

Den lilla tanten log brett, men skyndade sig snabbt till att pila vidare mot nästa glasspapper någon tyckt vara lämpligt att slänga på gatan.

Tänk om det fanns fler tanter som hon. Eller tänk om vi alla kunde väcka en sådan liten tanta i oss mellan varven.

Vad mycket vackrare vår omgivning och vår jord hade varit då.

Bad-ass-cykling

Kategori: Allmänt

Min sadel sitter lite löst.

Den vickar fram och tillbaka. Sitter jag för långt bak vickar den bak sitter jag för långt fram vickar den, just det, fram. Jag måste sitta blickstilla på mitten för att sadeln ska hålla sig lugn och fin. Vilket man inte gör så ofta när man cyklar.

Nu himlar ni med ögonen. Jag nämnde min lösa sadel redan igår. Jag har bara mig själv att skylla för att jag inte orkade attackera den med skiftnyckeln igårkväll. Men jag var traumatiserad av en händelse jag ska berätta för er senare, eller en annan dag. (Jorå Frikadellen bemästrar cliffhangers hon med)

Hur som. Min sadel var lös.

För att lyckas ta mig fram längs med Göteborgs cykelbanor utan snurra ett ofrivilligt varv på sadeln fick jag cykla lååååångsamt låååångsamt. Ena cyklisten efter den andra swischade förbi mig. Swisch. Swhusch.

Inte bara cyklister. Mammor med barnvagnar. Farbröder med käpp. Tanter med rullatorer.

Swish swusch.

-Haha, sa de. Titta på den där. Hon måste vara lat, otränad och ha världens sämsta kondition. Värsta reeeeetard! Haha!

Swisch swusch.

-Aaaah mattafakkas, skrek jag. Kommer ni swischande med era 6000-kronorscyklar avsedda för terrängcykling så ni kan kaxa er på väg till ert oinspirerande kontorsjobb?! Jag är ÄKTA! Jag cyklar HARDCORE!

Ok, den ordväxlingen kan eventuellt ha skett från start till slut endast i mitt lilla huvud.

Nu ska jag bege mig till cykelrummet och fixa sadeln.

Tips för den som vill komma i tid till jobbet.

Kategori: Allmänt

 

Vänner.

 

Jag skall nedan bjuda på några tips för hur värdefulla minuter kan vinnas om morgonen, vilka i slutändan kan leda till att just du kommer i tid.

 

Mina tips handlar närmare bestämt om moment som med fördel bör undvikas.

 

1. Att med full fart slita upp kylskåpet så att en flaska tabasco flyger ut är ej att rekommendera.

Tidsvinst
:
Ca 5 minuters torkande, upplockande av glasbitar samt svärande.

 

1.1   Om du i rak motsats med föregående rekommendation ändå har lyckats provocera tabascoflaskan att flyga i golvet för att smeta sitt innehåll över dig och köksgolvet, se då till att du dagen innan ej har brottas med en krusbärsbuske. Ett gäng goa rivsår färdiga att intas av tabascosaft på dina händer som torkar upp tabascon kommer inte att verka positivt på din morgon.

Tidsvinst
:
Ca 2-3 minuters kvidande samt avsköljning under kran.

 

1.2   Om punkt 1 samt punkt 1.1 ändå har inträffat, rekommenderar jag definitivt inte att upplevelsen toppas med att klia sig i ögonen.

Tidsvinst:
(vad som känns som) en oändlig tabascosvidande tid.

 

1.3   Om punkt 1 inträffat undersök noga i vilken utsträckning dina byxor har attackerats av tabascostänk. Om attackerade, tvätta ej av med tvål och vatten. Byt byxor

Tidsvinst
: Ingen. Men ändock en vinst i form av avsaknad av svag odör av grillmarinad. Eventuellt även det lilla av stoltheten som i nuläget eventuellt kan hänga på sniskan om punkt 1.1 och/eller 1.2 uppfylls.

 

2.  Om du planerar att cykla till, låt säga, Göteborgs centralstation (mål oviktigt egentligen) se till att din cykelsadel är ordentligt fastskruvad.

Tidsvinst:
2 minuter för var gång cykelfärden måste avstannas för att rätta till sadeln.

 

3. Om du denna morgon skall befinna dig i Kungsbacka. Gör inte så att det faktum - att du trots morgonens sinkande prövningar ändå är i tid till stationen -  vara fullkomligt förgäves på grund av den sorglighet att du istället för att placera dig på Kungsbackapendeln, hoppar på tåget Borås.




Bild tagen vid ett helt annat tillfälle. Ändå illustrerar den verklighetstroget Frikadellens känslotillstånd vad gäller påfrestningarna denna måndagsmorgon.

Etta i tävlingen "att konstatera det uppenbara".

Kategori: Allmänt

Avrapportering

Kategori: Allmänt

Hej lilla monsterblogg.

Ligger du där i din håla och skriker efter föda och uppmärksamhet nu igen?

Jag måste berätta att jag faktiskt tog med datorn till landet denna helg för att jag skulle live-blogga från svampplockningen och grillningen. Men kära blogg. Jag kom på massa käckare grejor att göra än att filura framför datorn. Så datorn låg ouppfälld i sin väska i 36 timmar. De du.

Nu råkar jag visserligen vara tillbaka i stan igen, men nu har jag istället triljoner av skogens och trädgårdens stackars bär som jag i ett anfall av ambition fick för mig att koka sylt på. De kräver sin dos av uppmärksamhet också.

Så här är jag med mina bär. Och mina myggbett. Och småler efter en helt fantastiskt helg på landet.

Och lilla bloggen. Du får helt enkelt vänta.

Men ni som finns där ute och som läser. Glöm inte...

Jag hjärta er.