frikadellen

Fröken Tak har impulshandlat en tämligen dyr väsk-historia idag.
Jag vet minsann vad hon är för en love 'em and leave 'em-typ när det kommer till kläder och frustade ointresserat till över vad som verkade endast vara en i en lång rad av erövringar.
Det visade sig vara en riktigt exklusiv väsk-flamma Tak satt tänderna i denna gång. Tydligen visade prislappen  på 4800 riksdaler.

Jag repeterar. Fyra Åtta Noll Noll. Kr. Inte Zimbabwesiska dollar. Kronor.

Tak bedyrade att det egentligen var en fantastisk investering. Denna väska är av oerhört god kvalitet intygade hon.
-Jag kommer kunna ha den i 20 år framåt!
-Mmmmm... nog att du kommer ha den 20 framåt, muttrade jag cyniskt.

Men. Kanske är det allvar den här gången? Kanske har det klickat till i Taks hjärta på riktigt?
För en stund sen skickade Tak en bild på väskan per mobil-telefoni. "Denna kärlek är för evigt" löd texten.

Strax därpå följde SMS nummer 2. "Jag skrev en dikt till min väska. Vill du höra?"

(jag hann aldrig svara på detta meddelande innan sms 3 kom.)

"Den här gången är förevigt. Den här gången känns allt rätt.
Nu ska vi två växa tillsammans. Vi två ska bli ett.
Genom alla dessa år ska vi vandra, du mot min axel ska vila.
Vi ler mot varandra och allt känns så rätt.
När du blir nött och sliten, då känner jag mig liten.
Men slitage från alla dessa år är ändå rätt på alla sätt."

Jag börjar våga tro att Tak äntligen har hittat hem. Alla dessa år av meningslösa tillfälliga väskepisoder kanske är slut för gott. Kanske är detta början på en era av ett tryggt, stadigt liv med en väska där den fasta klippan i stormen blir viktigare än de tillfälliga extaser och sensationer som billiga tygväskor från H&M ger.

Tak. Jag är stolt över dig.

FRIKADELLEN RÄTTAR.

Tak ringer ilsket upp.

-Du är som Aftonbladet, fräser hon, du kollar inte fakta innan du publicerar! Den kostade inte 4800. Den kostade 4999!

Bara att göra om och göra rätt.