Bajs. Varje bebisförälders favoritsamtalsämne
"Kom hiiit, kom hiiiit, kom foooooort", ropade jag upphetsat till karln, "kom och tiiiitta!"
"Va?! Är det, är det…?" Frågade karln ivrigt
"Ja!", hojtade jag, "ja det är det!"
"Åh!", strålade vi ikapp, "det är gult! Det är alldeles vackert senapsgult!"
Ja. Det vi förundrades så över var ju så klart färgen i vår dotters blöja. Senaste dagarna har vi turats om att förfäras över den växelvis grönskiftande blöjan till den mer dramatiskt dillgröna laddningen som dottern lämnat. Vi har våndats. Vi har oroats.
Vi har googlat.
Vi har diagnosticerat oss själva som nordens sämsta föräldrar.
Grönt bajs beror i regel på:
a) Virusinfektion. (Dålig pappa som drog hem virus i näsan)
b) Hög laktos i bröstmjölken. (Dålig mamma) Beror vanligen på att barnet får för lite ”grädde” och för mycket tunn mjölk, vilket i sig kan bero på:
i) Barnet har fel amningsteknik (superdålig mamma)
ii) Barnet får inte äta klart och får därmed inte eftermjölken (supersuperdålig mamma)
Jag ringde 1177 häromdagen. De var förvånansvärt oimponerade och konstaterade trött att bebisbajs ”ser ut så ibland” och att det inte var något att oroa sig för om bebisen verkade pigg och glad annars.
Idag var allt gult och vackert igen.
Och dottern?
Dottern har varit lika jollrande glad upplevelsen igenom, helt ovetandes om sina föräldrars förtvivlan.
Ibland är man glad för bildlösa inlägg. Som det här texilempel.
Väntade mej harkel hemska bilder. Tack för att det inte var så.
Ja kära värld, det ingår nog i bebisstadiet, både människa och valp att oroa sig över skitsaker om så säger. Så länge bebis/valp är glad och det går in och kommer ut materia så är allt mest troligt helt ok.
Inte trycka ner sig med negativa tankar så där!
Alla gör vi nog så gott vi kan!
Ta det lilla lugna nu och njut av bebis ;-)
Ja jösses, jo jag minns att man kunde oroa sig en hel del för konstiga saker. Jag hade en stackars BVC-sköterska av gamla stammen som fick ta allt mitt. Utan henne hade jag nog suttit i ett hörn och spelat på läppen idag.
