frikadellen

Tips om att inte skriva om mig själv...

Kategori: Allmänt

... men vad ska jag då skriva om?

Jag trodde hela dealen med blogg var att man skulle vara 80-talist utan hämningar, som blottar personliga saker om sig själv.

...Det gör ju alla andra ju!!

Sen fick jag inte skriva om min tvättstuga, om jag skulle hålla intresset vid liv, blev jag tipsad om. Shit alltså, det är nog bäst i såfall att jag bara skriver om mig själv, med tanke på att min tvättstuga är det mest intressanta jag kan komma på när jag frångår mig själv och endast mina egna förehavanden.

Men min tvättstuga är upprörande!!
Den är fullkomligt förkastlig ur genderperspektivet, och eftersom jag läst massa splittrade högskolepoäng så är jag alldeles för skolad i det tänket för att kunna låta en sådan sak som en tvättstuga som upprätthåller förlegade könsroller vid liv, låta vara onämnd!

Föreställ er en tvättstuga utan torktumlare, men med ett gigantiskt tidsstjälande torkrum, en jättemangel och en centrifugeringsmaskin. Det bara skriker: vi förutsätter att nån i hushållet har tid att stå i tvättstugan hela dagen, det är det normala, och alla manglar sina lakan!

Jag har en beef med min handledare

Kategori: Allmänt

Jag tror inte min handledare gillar mig.
Hittills har jag strävat efter hans gillande, likt en liten flicka strävar efter sin stele fars berömmande och bekräftande.

Jag har med god min emottagit hans syrliga kritik mot mina upplägg, och som den snälla flicka jag är frångått vad jag egentligen ville skriva om för att skriva det hand ville att jag skriva om.

Jag stressade mig igenom materialet för att så snabbt som möjligt kunna skriva den disposition han bett mig om. Men när jag väl skickat den var det tyst i nästan två veckor, tills jag nåddes av ett klagomål från hans sida att jag hade skickat dokumentet i docx. Överseende och hjälpsam som den goda flicka jag är, lät jag bli att tala om att han borde ladda ned ett konverteringsprogram eller helt enkelt själv spara om filen, sparade jag istället själv om den i kompabilitetsläge och skickade om den.

Sen fortsatte jag, utan att ställa några som helst krav, eller göra några som helst anspråk på att stressa den store forskaren, att tappert kolla min mail efter feedback, flera gånger om dagen. Men icke.

En dag fann jag ett svar! Ett svar! min handledare har klivit ned från sin handledartron och pekat på mig med sitt gudomliga handledarpekfinger och sagt med sin självande stämma; Ring mig torsdag eftermiddag!

Visserligen skulle det dokument som han hade vara utdaterat då jag på denna tid hunnit jobba fram en bra bit mer text, och att detta samtal skulle egentligen bli ganska så onödigt. Samtidigt kände jag att jag inne vågade utmana ödet ännu mer, och kanske till och med råka skicka ett till dokument i docx. och få vänta ännu ett par veckor på att han återigen skall uppmärksamma mig. Så jag höll till godo.

Trenne gånger nu har jag med ett darrande pekfinger slagit telefonnummret till hans rum där han huserar och tänker sina fantastiska forskartankar.

Trenne gånger har jag besviket hört signal efter signal gå fram. Signal efter signal har ekat från en telefon i ett tomt forskarrum.

Nu pallar jag inte darra av underdånighet längre. Nu är jag förbannad. Nu har jag officiellt en beef med min handledare.

Hmmm för att hålla intresset vid liv...

Kategori: Allmänt

Jag har blivit halvt addicted till att bevaka statistiken över antal besökare som ligger stadigt på ungefär 11 personer om dagen vilket är nog fler än antalet personer jag trodde jag kände...

Kanske är det samma person som bara loggar in flera gånger om dagen?
Kanske är det min schizofrena andra personlighet som jag hittils trott varit någon annan, men att jag i filmens slutpoäng kommer upptäcka att Tyler Durden är jag själv, och det är jag själv som bränt upp mina egna IKEA-möbler samt om och om igen besökt min egen blogg?

Nu utgår jag ifrån att det inte är så.

Vad jag dock har noterat är att läsarstormen bäst hålls stormande vid nya inlägg som jag lite käckt annonserat på msn eller facebook. Sen dalar det.

Den där elva om dagen är bara en lögn för övrigt.

Så såg det ut innan jag lät bloggen förfalla under två veckor. Nu har jag fem om dagen.
Ujujuj detta verkar inte mynna ut i att jag blir en bloggkändis om jag skall svika mina läsare på detta vis!!

Så för att vinna tillbaka mina läsare och min egen Tyler Durden ska jag skriva oftare.

Men då kommer jag skriva nutting butt banaliteter för så intressant är inte mitt liv...

En av många banaliteter som jag tänker ta upp när detta bloggutrymme ändå så generöst tilldelats mig, är det faktum att tvättstugan i mitt hus äger inte en torktumlare!

Hela tvättstugan i sig har ett skimmer av mitten-på-60-talet-vi-har-inte-läst-gender-teori-15-poäng-och-vi-utgår-från-att-någon-(husmodern för det illustrerar vi genom instruktionsbilderna som sitter uppe om hur maskinerna används)-har förfärligt-mkt-tid-tillhanda-och-har-behov-av-märkliga-apparaturer-i-stil-med-centrifugmaskin-och-mangel.
Maskinerna har nog inte bytts ut sen huset byggdes på 60-talet och som sagt verkar hela inredning vara designad efter en helt annan behovsbild i tvättväg. Två torkrum men ingen torktumlare, detta i slutet på 00-talet!!

Det verkar som det är förutsatt att man skall ha tid att hänga upp varje strumpa kalsong o trosa för sig på ett snöre!

Mkt märkligt.

Jag börjar fundera på ifall jag borde ha ett genomgående tema för detta skrivande. Men jag kan itne komma på vad det skulle vara. Jag är nog lite för egocentrisk för att isne att allt som går igenom mitt huvud inte ofiltrerat är av största intresse för varje tänkbar läsarskara.

Jag antar att det genomgående temat i denna blogg egentligen handlar om att vara snart 25, för ung för att vara gammal, och för gammal för att fladdra runt utan mål. Hur livet ter sig när man jobbar 30 timmar (eller mer som denna vecka) i veckan och skall balansera upp det mot heltidsstudier. Allt för att inte skuldsätta sig för livet med csnpengar utan att samtidigt leva unfer människovärdig nivå.

Denna balansering balanseras ytterligare att finna tid för kille kompisar och andra intressen.

I en intervju nyligen fick jag frågan vad jag gör på fritiden. Vilken jävla fritid? Tänkte jag. Jaha, du menar den fritiden när jag varje dag kommer hem halv elva på kvällen lagar mat, lägger mig för att vakna sju nästa dag?
Ja försöka gå ett steg i taget utan att svimma.

Så sa jag itne utan jag ljög ihop saker som jag gör, som egentligen var saker jag ösnkar att jag hade tid att göra.
Målar, läser böcker, promenerar, och fikar med kompisar.

Jag tycker f ö att britneys förehavande är lika roande även om hon börjat räta upp sig en smula och blir mindre itnressant på det planet..

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article3957296.ab