frikadellen

Mini-Frikadellen gästbloggar

Kategori: Allmänt

Tjena.

Ja då förstår jag att ni alla är oerhört nyfikna på mig. Morsan påstår att jag håller henne upptagen. Lite för upptagen tíll och med. Hon menar att hennes blogg blir lidande. Jag tycker givetvis att hon överdriver.

Jag tar därför helt sonika Frikadell-bloggen i mina egna små miniFrikadellhänder och kör en resumé av dagen.

Josåatt.
Jag vaknade piggelin och strålande 5.30 i morse. Jag hade haft en god natt sömn. Jag o morsan softade lite mellan 02.00 och 03.00. Hon verkade helcool med det vad jag kan bedömma och jag var helt OK med lite käk. Jag begränsade mitt ätande till en timme för att spara morsan och jag känner mig stolt och generös över detta.¨

Nåväl.

Väl vaken undrade jag lite försynt när morsan tänkte langa fram tuttarna. Morsan slängde kallt och hårt till mig en napp och bad farsan hålla koll på mig. Tydligen ville hon ta någon slags dusch och en kopp kaffe innan farsan försvann till jobbet! Högst onödigt enligt min mening.

Sen kom tuttarna i alla fall. Jag hade på förhand låtit samtliga parter veta hur hungrig jag var, och tur var väll det, annars hade nog aldrig tuttarna kommit och jag hade nog svultit ihjäl.

Efter att noggrant smakat på båda brön två gånger vardera deklarerade jag mig mätt och lät mig passera till sovtillstånd. Morsan kan ha utnyttjat tiden till att käka frulle och klä på sig. Vad vet jag. Jag sov.

Plötsligt väcktes jag ur min skönhetssömn och blev inpackad i en overall! Morsan mumlade ngt om en tid att passa hos BVC, Det tyckte jag var ett dumt förslag och la istället fram idén om att morsan skulle langa fram bröna.

Morsan tog inte förslaget på allvar utan kutade iväg med mig i vagnen. Jag var mycket missnöjd med detta tilltag och lät meddela mig under hela promenaden.

Väl framme på BVC blev jag vägd, mätt och annat krafs. Modern ställde några frågor om hur länge bebisar brukar vilja amma så här ofta. Jag tyckte frågan var obefogad och jag tyckte dessutom att modern kunde snabba på processen lite så att hon kunde komma fram till punkten där tuttarna åker fram.

Det gjorde de lyckligtvis. Jag försåg mig och tyckte sen att en liten tupplur var till fullo på sin plats. Morsan åkte med mig in till stan för att käka lunch med min Käcka Morbror. Jag bjöd på djup och stilla sömn, men gjorde en tyst överenskommelse med mig själv att väl hemma - då skulle morsan minsann få leverera tutte.

Nu har jag käkat tre gånger på ena tutten och två på den andra. I desperata stunder, när modern sprungit på toaletten, har jag käkat på min egen arm för att lugna mig. Jag planerar två eller tre matsessioner till innan jag är nöjd för en stund. Att jag är så mätt att jag överskottskräks in emellan hindrar mig inte.



Jag käkar på min arm.

Någon är skyldig

Kategori: Allmänt

Någon - jag vill inte peka ut vem -  men NÅGON valde denna morgon att både kissa samt kräkas i den nybäddade sängen.

Någon - jag ogillar som sagt att hänga ut enskilda individer -  men NÅGON har lyckats bli så inkörd i mentaliteten som småbarnsförälder, att denna GLADDE sig åt hur dessa olyckor kom i kombination och på samma rena lakan. Inte uppdelat alltså och innebar endast ett lakansbyte. Oerhört praktiskt.

Nu är alla inblandade anonyma. Bara så ni vet.



Någon och någon annan matchar idag.

Kort inom kort

Kategori: Allmänt

Sorry about ordvitsen.

Jag ska givetvis presentera en liten bild på det vackraste barnet i världen. Det finns massvis med bilder på detta barn i kameran. Dock är det för närvarande fåräknade sekunder att disponera till det som inte har antingen med bebisen att göra eller min egen direkta överlevnad (som att äta eller gå på toaletten).

Jag ska så fort jag hinner leta fram kamerasladden och ladda upp en bild.

Och jag ska också berätta Förlossningshistorien - The Story, en rafflande berättelse om när miniFrikadellen kom till världen (spoiler -> det förekommer stora doser lustgas).

Nu har jag haft tid att snabbuppdatera. Innan hann jag inte ens det. Det går framåt med andra ord.

Nu hör jag ett litet gnyende som jag måste följa upp.

Stay tuned!

Hemma från BB

Kategori: Allmänt

Det tog ett tag innan ni fick min uppdatering.

Men det stora har hänt. Nu är hon här.

Först fanns hon inte, sen så fanns hon plötsligt.

Men det är inte riktigt sant, för hon har varit med oss långt innan. De där långa benen jag kände i revbenen är precis så där långa och smala som jag trodde. De små händerna som rör sig, rör sig precis så som jag länge har känt dem göra.

Nu har vi fått en liten flicka. Vi vet nu att hon har massa små ljusbrunt hår på huvudet, ett par snedformade vackra ögon och en liten bedårande amorbåge.

Och en glupande sund aptit.

Jag trodde jag skulle bli mamma, men jag blev ett mejeri.

Om undertryckta önskningar och skamkänslor.

Kategori: Allmänt

Inatt drömde jag att jag ledde en studiecirkel om miljöpolicy och miljöarbete i Mexiko.

Drömmen gick ut på att jag tog mig till biblioteket för att hitta lite researchmaterial. När jag ändå var där passade jag på att låna en bok av Jack Kerouac.

Sedan gick jag hem.

Slut på dröm.

Jag blir lite bekymrad över mig själv. Här ligger jag i perfekt drömsömnsstadie. Kroppen är i dvala och själen är fri. Jag kan välja att göra vad jag vill, vara vem jag vill och uppleva det jag vill. Endast fantasin sätter begränsningar.

Och vad väljer jag?

Jag väljer att vara preciiiiiis den samhällsvetarnörd med hipsterambitioner jag redan visste jag var!

Möjligen något mer försigkommen för jag kan inte minnas att jag vid något tillfälle har känt mig sugen på att leda en studiecirkel. I drömmen var jag dock hur pepp som helst.



Jag har heller inte läst Jack Kerouac ännu. Drömmen måste helt klart vara ett uttryck för undertryckta skamkänslor över denna lucka i min allmänbildning.

Det var nog bara en inbillning.

Kategori: Allmänt

"Ojojoj. Ingen uppdateringen på två dagar" tänker ni, "då är nog leveransen av Frikadell-bebisen i full gång!"

Tyvärr. Tyvärr mina vänner. Tyvärr. Ledsen att göra er besvikna.

Faktum är att det är den faktiska avsaknaden av bebisleverans som avhållit mig från att uppdatera bloggeriet.

Jag blir liksom trött på min egen bitterhet. Hur trötta borde inte ni bli då?

Fast egentligen så bekräftar avsaknaden av bebisankomst det jag egentligen redan misstänkte. Allt har ju så klart bara varit en inbillning. Jag skulle ha litat på min första tanke som kom där när jag höll stickan i ett svettigt grepp, nämligen:

"Det här är inte sant".

Hela graviditeten har varit en sjukt surrealistisk upplevelse med den ständigt gnagande tanken att jag kanske nog bara "inbillat mig det hela".

Och det börjar nog mer och mer luta åt att det är så.

Att jag är stor som ett hus är nog bara gaser samt en abnormal konsumtion av chokladmousse.



Frikadellen och den enorma chokladmoussemagen.