Frika-broilen
Jag har hittat framgångsreceptet till beach 2010.
Jag var tillbaka på gymmet idag. (Jag har varit där två dagar i rad! Vansinne!)
Återigen gick jag dit i god tro, att jag skulle dra under en kvart i några band och sedan spendera resten av passet med att strecha för att sedan placera mig i bastun.
Men dessa plattskärmar! De gör mirakel! Helt plötsligt ser jag att "The New Adventures Of Old Christine" är på skärmen. Jag blev tvungen att placera mig på den maskinen som råkar vara närmast. Denna maskin var ett löpband. Efter femton minuter är avsnittet slut. Vid det här laget kör jag löpning i lutat läge (fick bättre läge mot skärmen). Då börjar Vänner! Det kan jag inte heller missa! Dessutom är det ett av de avsnitt som gick under det där året när jag inte hade femman när jag gick i nian. Från den säsongen existerar det avsnitt som jag fortfarande aldrig har sett! Och ett sådant var det!
Jag sprang, och sprang, och sprang... Jag tog inte ens en drickapaus.
Tack vare Old Christine och Vänner sprang jag 45 minuter på löpbandet idag. Så länge har jag nog aldrig sprungit i hela mitt liv.
Ibland tittade mina gymkolleger förfärat åt mig när jag skrattade högt åt skämten samtidigt som jag sprang.
Jag börjar våga sikta på beach 2010. Typ sen beach 2010. Beach december 2010.
Nej, är det så?! Vad kul! Vad gjorde du där? :)
Klart att vi är rara
hur ska man annars sig i världen klara?
Hårda på utsidan men mjuka inne
vem vet vad som är vårt sjätte sinne?
Men även om vi har en mjuk sida i vår nya sång
så kan vi lägga till en kaxig chargång
för om någon inte oss lyder
blir det en blåtira som ögat pryder!
haha, göööött!
