frikadellen

Så här i efterhand...

...kan jag undra om jag överdrev i min dödsångest strax efter smällen. Men medan tårarna strömmade ned för kinderna tänkte jag på hur det hade varit två espresso, ett glas tropicana och två knäckemackor som var min sista måltid. Eller att mina sista ord till min kille var klagomål på hans skäggstubb. Eller att hösten är så förjävla vacker och att jag inte skulle se resten av den.

Det var kanske onödigt, för det var ju trots allt en förhållandevis lätt smäll.

Men medan jag flög framåt, min cykelkorg åt ena hållet, korgens innehåll åt det andra, cykeln åt ett tredje så var min första tanke:

"Jag har ingen hjälm, slår jag i huvudet nu går det åt skogen"

Så i eftermiddags gick jag och shoppade.




Jag berättade historien från början till slut för farbror Cykelhandlaren. Jag var just i färd med att ge honom addressen till min blogg när han gav mig en rejäl rabatt och motade ut mig.

Bra där. Snygg var den också. Och det är ju en bonus.

Bra gjort gumman!!



Min första tanke brukar vara AKTA ER. >Jag vill liksom inte råka döda fler personer än mig själv.

Bra köpt!

Nu var Du riktigt präktig, gillar jag!

Bra köp! Hejja hjälm. Var försiktig i trafiken medans du nynnar på marseljäsen.

Bra med hjälm! Det är bara ballt med folk som har hjälm och faktiskt använder säkerhetsbältet på bussar.(är icke sarkastisk, tycker faktiskt alvarligt det.) Det är bra!

tack :) ja ja älskar det! kram

SV: FINALLOPPET?! då kanske vi ses där. obeservera dock att mitt deltagande är lite hemligt, så outa det inte i min blogg är du snäll. HEJA OSS!

Skogen är härlig. =)

Föresten, vad tycker du om min blogg? Jag försöker få fler läsare så jag undrar om du vill göra bloglovinbyten? ;)

Själv cyklade jag hem från roller derby-träningen igår med min hjälm fastsatt på ryggsäcken. Och tänkte hela vägen hem att det vore ju ganska ironiskt om jag blev överkörd och dog. Men det var liksom alldeles för jobbigt att stanna och ta på den. Man är ju efterbliven.