Att leva och dö som språkpolis.
"För om det innebär att du och jag aldrig möter morgondan så vill jag veta att du kände om känslorna var sanna känner du detsamma, detsamma, detsamma som mig..."
Jag avskyr denna låt. Jag hatar den. Jag föraktar den. Jag tycker den är urtjatig.
Men framförallt vill jag bara vråla var gång jag hör den:
-"SOM JAG heter det!!!"

Och inte heter det "Me and my drum" eller "Me and my army" heller!
Jag avskyr denna låt. Jag hatar den. Jag föraktar den. Jag tycker den är urtjatig.
Men framförallt vill jag bara vråla var gång jag hör den:
-"SOM JAG heter det!!!"

Och inte heter det "Me and my drum" eller "Me and my army" heller!
Kommentarer
Carro
hahaha, det har du ju rätt i!
Smugglosmurf
Ja! Ja!! Just det! Som JAG! Jämt säger folk fel. Man blir förbannad och så dunkar den där tinningen i pannan på mig så att jag blir rädd att jag ska få en stroke. Sedan tycker folk att det "inte är så noga" och "du förstod ju vad jag menade". Nä, härmed har du mitt hundraprocantiga stöd!
hugan
BRA! Jag förstår inte, vart kommer felet ifrån??
Perre
Kul att se någon som bryr sig om språket. Det finns ju tusen saker att reta sig på. Ett par exempel är ju folks svårigheter att skilja på när man ska använda orden VAR och VART.
För att inte tala om ordet TÄNKET. Det heter ju TÄNKANDET. Tycker man det är jobbigt att använda rätt ord har man allvarliga problem. Det låter ju infantilt.
Trackback