Lillgammal
När jag gick i lågstadiet fanns det en tjej i min klass som utmärkte sig.
Jag utmärkte mig genom att kunna hjula, läsa bra, kunna gå ned i spagat, prata högt och kräva mycket uppmärksamhet.
Men denna flicka utmärkte sig genom att vara lillgammal.
Hon var så lill-gammal att hon vid åtta års ålder använde ord som förmodligen och följaktligen i sitt vardagliga tal. Hon var alltid längst fram i matteboken. Så när tolvans gångertabell kändes krånglig, om man glömde vilket tecken som stod för pluss eller minus eller om man ville få alla primtal under tusen snabbt upprabblade, då var det till henne man gick.
En lektion satt tjejen och antecknade.
- "Vad gör du?" Frågade vi.
- "För statistik över vilka och hur många som frågar om hjälp under en timme." (Citat)
Jag undrar vad det blev av den flickan.
gissa vem som har svaret på frågan?! tösabiten seglade över havet och studerade bortglömda språk från urminnes tider, kom tillbaks, fortsatte med linguistiken fast inom ramen för ramminne, blev under ett antal år sin gamla väns granne, dejtade en tysk, en engelsman och där är det tyvärr slut på historien, sedan grannskapet rann ut i älven.