frikadellen

Efter att min telefon hipp som happ kolade av igår, så föreslog Zambon att jag skulle ta över hans gamla telefon.

Denna telefon är en HTC från tiden när iPhone fortfarande var en suddig hägring vid horisonten, och långt ifrån var mans ägodel. Zambons telefon var utan konkurrens den fräckaste i stan.

I dagens läge framstår denna lur som inget annat än en klumpig klumpeduns. Det går inte att använda fingret på pekskärmen utan man måste konsekvent använda en peksticka på små små knappar, vilket ständigt leder till klumpiga feltryckningar. I mitt fall har det inneburit att jag upprepade gånger igår har ringt till min Zambos kolleger, vilkas nummer fortfarande ligger lagrade i telefonen.
-Hej, oj förlåt, nu blev det fel igen, eeeh... hehe... (nervöst skratt)!

Dessutom vill jag passa på att framföra en ursäkt till alla random vänner som begåvats med ringningar från min jeansficka.

Jag saknar min nätta telefon med vanlig knappsats. Må du vila i frid.